Älskade mor!
Känner mej så otroooligt "fåordig" och det är inte min normala status!!!Känner att jag bör skriva ett inlägg om min fantastiska mamma som fyllde 80 år förra veckan!
Tänk er det, 80 år!!!
När jag var liten var jag jätterädd att mamma eller pappa skulle dö, jag bad varje kväll till Gud att dom inte skulle dö, eller brinna inne, eller råka ut för en olycka, mm..
Bönerna vart längre och längre för jag var rädd att om jag glömde be något av alla dessa saker så kanske det skulle drabba dem!
Men ju äldre jag blev, ju slöare att be blev jag! Till slut blev de : "Gud du kommer ihåg vad jag bad förra veckan, förra månaden, i sommras, i fjol..."
Men tillbaka till "nu läget!"
Mamma 80 år, tant, njea...nä....det tycker jag inte.......kan inte förlika mej med att hon är tant!
Hon är lika ung i sinnet som när jag var barn!
I vilket fall finns det ingen klokare än min moder, i bland, när inte känslorna styr, i allafall! ;)
Kan i allafall prata med henne om saker som jag inte tror många andra skulle göra med sina mödrar!
Vem berättar alllllllllllllllllllllllt precis allllllllllllllllllllllt för sina mödrar??????
Älskar henne av hela mitt hjärta, min älskade lilla moder!
