Cyperns hämdlystna städerskor!!!
Ja, vad ska man säga om det som skulle ge en kraft och styrka att orka igenom vinterns solfattiga dagar!Det började så bra!
Alla var verkligen vid gott humör och stämningen var som den brukar med Lindströms "totalt avslappat"
När vi kom fram till hotell-lägenheterna så fick vi rummen bredvid varandra, med en dörr emellan som stod för det mesta öppen!
Kenneth hade beställt en bukett rosor som stod och väntade på köksbordet!
DÅÅÅÅÅÅÅÅ Hände det som inte fick hända "Evis såg en dammboll i ett av hörnen"
Ett vrål av ilska att kunna anställa sådana slöa städerskor, dundrade Evis och jag ner för den trånga hissen och upplyste ving värden "att städningen skulle vara KLINISK om vi skulle nedlåta oss att åka med dem igen!"
DET SKULLE VI ALDRIG HA GJORT!!!
Vi visste inte att vi hade gett oss in i leken mot de hämndlystna städerskornas gäng!
En hämningsfylld mardröm väntade oss! Vi har inte fått något bevisat men, de gav igen för vårt klagande i form av FÖRGIFTNING!
Mardrömmen började ganska omgående, de ringde på dörren och skulle städa inte många minuter efter gryningsljuset, vi vet inte riktigt vad de gjorde ensamma därinne, men vi kom överens om att låsa in tandborstarna....men det räckte inte!
När Vi lämnade Kenneth på sjukhuset, i Cypern, såg jag genom tårarna en hånleende städerska ligga och jäsa i en av sofforna......Den bilden följde mej de nätter jag fick tillbringa på sjukhuset här hemma, till följd av förgiftningen. Eva-Lisa som ochså drabbades, har försökt komma underfund med vad de förgiftade oss med....kanske chokladen, i kylskåpet......vem vet!......
Lägg märke till modellerna för Dressman!
