Det är ju livet som pågår!
Sitter på fredagslunchen i stan, tillsammans med 3 av mina systrar och min dotter!
En av mina systrar säger: "Jag har något sorgligt att berätta, en mycket nära vän, till oss, har somnat in i natt" ....
Tänker på alla fredagsluncher som jag har gjort under åren, Tittar runt på var och en av mina systrar, ser på deras ansikten, att de har åldrats, tänker på alla tillkännagivande som gjorts under dessa luncher, förtroende som givits, problem som stöts och blötts, tillsammans....det har varit t ex "Vet du att den ska skiljas?" Har ni hört att den väntar barn?" "Har ni hört att dom ska gifta sig?" mm mm....
Tittar ut och ser att solen lyser på snön, några grader minus,.....tänker på att vi suttit tillsammans under luncherna när det har varit vårsol, regnet har piskat, snön har yrt, sommarsolen har stekt, ja årstiderna har kommit och gått....
Inser att detta är ju livet...livet vi delar tillsammans med varandra, sorgerna, bekymren, glädjeämnerna.....att det är nu livet pågår....
Och just nu idag, delar vi sorgen tillsammans..........................
